Den innehållsrika, över 40 hyllmeter stora samlingen består av material från Sällskapets verksamhetsperiod ända från dess grundande år 1797 fram till omkring år 1917. År 2017 upptogs arkivet i det nationella registret för Unescos Världsminnen.
Ett arkiv av nationell betydelse
K. Finska Hushållningssällskapet (först Kongl. FHS, fr.o.m. 1809 Kejserliga FHS t.o.m. 1917) hade som uppdrag att förbättra Finlands ekonomi och befolkningens levnadsförhållanden. Framför allt arbetade sällskapet för att utveckla lantbruket och dess binäringar, bland annat genom upplysande verksamhet och praktiska åtgärder. För att få en heltäckande bild av de sociala och ekonomiska förhållanden som rådde i landet inrättades ett landsomfattande nätverk av korrespondenter.
Under såväl den svenska som den autonoma tiden anlitades sällskapet av statsmakten som ett sakkunnigorgan och hade verkställande kraft på flera områden. Bland annat var sällskapet en central aktör då en statsadministration etablerades efter 1809 och även när lantdagen sammankallades 1863. Denna omfattande verksamhet återspeglas i sällskapets arkiv. Arkivet utgör en utmärkt nyckel till kunskap om de sociala och ekonomiska förhållanden som rådde i 1800-talets Finland och belyser centrala politiska händelser i Finlands historia.
Spår av en mångfacetterad verksamhet
Det nätverk av korrespondenter som sällskapet upprätthöll på flera orter i landet skickade in regelbundna rapporter över förhållandena i sina hemtrakter. Korrespondenterna var ofta läkare, präster, officerare och andra som stod i nära kontakt med befolkningen. Deras rapporter ger förstahandsuppgifter inte endast om lantbruket i deras hemtrakter, utan också om undervisning, sociala förhållanden, väderlek och det allmänna hälsotillståndet.
Till sällskapets viktigaste uppgifter hörde vaccineringar mot smittkoppor och potatisodlingens främjande. Sällskapet intresserade sig även för bland annat skogsvård, boskapsskötsel, sockenmagasin, skolväsendet och lanthandeln. Genom att dela ut belöningar och premier strävade sällskapet också efter att uppmuntra allmogen till att godta nya idéer och arbetsmetoder och till nyodlingar och nybyggen. För att sprida kunskap och innovationer gav sällskapet även ut populärt avfattade små skrifter. Den första utgavs år 1798 och beskriver hur man tillverkar nödbröd av mossa.
Forska i arkivet
Sällskapet hör till ett led av liknande ekonomiska sällskap som grundades under 1700-talet. Motsvarande verksamhet bedrevs överallt i Europa, men har i många fall inte lämnat spår på samma sätt som i Finland. Den centrala roll som dessa sällskaps verksamhet spelade för moderniseringen av Europa är väletablerad inom forskningen och Sällskapets rika arkiv erbjuder en ypperlig möjlighet till att studera detta europeiska fenomen.
Arkivet är indelat i sex huvudserier. På Hereditas culturalis, Åbo Akademis biblioteks webbplats för digitaliserat material, finns en utförlig presentation av innehållet i de olika serierna, liksom ytterligare material som berör sällskapet, dess verksamhet och exempel på digitaliserat material ur arkivet.
För att hitta rätt i arkivet har forskaren också stor nytta av Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter av Lars Zilliacus, en tematiskt upplagd skriftserie som ger möjlighet att granska arkivmaterialet ur flera olika synvinklar.
- Fullständig arkivförteckning (PDF, 35 sidor)
- Hereditas culturalis – en presentation av FHS arkiv och skriftserier
- Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter / Lars Zilliacus
Om du har frågor eller vill bekanta dig med arkivet, kontakta Arkivsamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek.
K. Finska Hushållningssällskapets arkiv bevaras sedan 1976 i Åbo Akademis biblioteks arkivsamlingar. Sedan 2012 är arkivet i Åbo Akademis ägo.
Åbo Akademis bibliotek är ansvarig för innehållet på denna webbsida och eventuella ställningstaganden är bibliotekets, inte Unescos.